Nu börjar det vara nära slutet om 2,5 timme är jag på finsk mark.152 dagar på resande fot är över. Känns lite konstigt, tomt på något vis. Det är lite som att ta farväl när man reste iväg i januari. Fast det är ju ändå helt knäppt för mina vänner i Lettland som jag träffadee senast är ju dom enda jag garanterat träffar igen. Dom flesta andra människor jag träffat och tagit farväl av för flera månader kommer jag knappast någonsin att träffa igen.

Men på samma gång blir det häftigt att komma hem har nog väntat lite på det också. Dom tre bästa sakerna med att komma hem är…

1) Att få träffa alla vänner man saknat där hemma.

2) Att inte behöv packa opp eller ihop var och varannan dag.

3) Att få ta på sig någo andra kläder än dom som man gått med i ett halvår.

Att få komma hem i egen säng brukar ju rankas högt det med men min säng är ju uthyrd…

Jag har haft lyckan att få se platser dom flesta inte får se. Både eländigt skitiga och overkligt vackra, ändå har jag kommit på att jag gillar mänskor mera än platser. Har helt enkelt träffat så många intressanta och roliga resenärer. De lokala vars vardag man har fått ta del av har öven de varit supervänliga. Även vilt främmande mänskor har för det mesta varit otroligt hjälpsamma och snälla.

Någonstans rekommenderas en resebok som heter ‘Kindness of Strangers’. Tror inte jag behöver läsa den, kan ju skriva en egen.

Over and out!

ps. Ett inlägg är det ännu på kommande men färjan är på väg så jag hinner inte nu.